I Advent

Ibland är NME det bästa som finns. I numret jag läser just nu sammanfattar de the "noughties", alltså åren 2000-2009, musikmässigt. Den innehåller olika artiklar om de olika fenomen som varit störst under de 10 åren, bl.a. "This was the decade TV finally understood the true power of rock'n'roll - and changed forever in the process", musik som inspirerats av de terrorattacker som inledde decenniet, återföreningar av gamla band och Facebook-Spotify-Twitter-teknologin. Efter det listar de decenniets 50 viktigaste/bästa album. Intressant läsning. På nummer ett hamnade The Strokes 'Is This It'. Inte så konstigt kanske; de var ju ett av banden som tillsammans med bl.a. Libertines uppfann det nya indierock-soundet som kom när the noughties precis börjat. Några andra exempel på listan var Bloc Party, Arctic Monkeys, Libertines, Radiohead, Yeah Yeah Yeahs, Arcade Fire, Vampire Weekend, Amy Winehouse och (yaay Sverige!) The Knife.

Jag har försökt ringa Espresso House-människorna hela helgen men eftersom telefonen jag ringer till förmodligen finns på nedervåningen är det ju inte så konstigt att man inte får något svar. Men imorgon går jag dit. Jag ska åtminstone ha ett besked, bra eller dåligt.

Nu ska mama och jag till domkyrkan på adventskonsert!
Hörs senare.

Stupid House

Crap! Varför ringer inte människan?! "Regeln" att arbetsgivare aldrig kan höra av sig när de sagt att de ska göra (i det här fallet onsdag/torsdag), suger! Jag hatar det. Fattar de inte att man går runt och väntar och kanske har jättehöga förväntningar? Det är så himla dålig stil! Pratade nyss med Bille på teflonen och tog ut mina aggressioner, och som hon sa: de anställda/blivande anställda är ju de viktigaste intressenter ett företag har. Word man, word. Provjobbet gick ju så himla bra och jag tror aldrig jag känt mig så säker på att jag ska få ett jobb som jag gjorde när jag gick hemåt i måndags. Crap!

Novembermörker

Woah, idag har jag belönat mig själv med en runda på stan, och en del shopping :) (Jag vet inte riktigt vad det är belöning för egentligen, eftersom Sara från E. House inte ringt än, men behöver man verkligen en anledning?) I say.. no! Hihi. Det blev en kjol, ett par svarta shorts med vita prickar(!), en ögonskugga och ett halsband. Så nu har shoppinghungern lagt sig lite, men jag har skickat en digital önskelista från TopShop till mammas mail med lite fina grejer, så förhoppningsvis blir det lite mjuka paket om en månad också!

Om inte annat så är det ju värt att bara ta sina älsklingsskor på promenad.

Om en timme blir det träning. Gammalt hederligt medelpass med mami. Och annars..? Ja, som sagt har inte Sara ringt än så jag väntar och väntar.. men det finns en möjlighet att hon sa onsdag-torsdag, minns inte riktigt. Jobb på Biltema på fredag blir det i alla fall. Och sen är det ju första advent. Då får jag ta fram min alldeles egna adventsstjärna-lykta som jag köpte på en marknad i Skultuna i somras :) det blir mys.

And, for a bit of music..
Musik att lyssna på med tända ljus:

The Temper Trap - Sweet Disposition
ett absolut måste.. helt underbar låt och jättefin video. Simon (av alla människor) tipsade mig om den här låten

The Antlers - Two
lite sorglig men mysig + söt video

Musik att dansa till:

Two Door Cinema Club
om Bloc Party lägger ner nu så kan man glädjas åt att den här låten påminner om dem.. älskar tempot och killens mjuk-söta röst

Wetdog - Lower Leg
tjejparty i poolen?

Klipp

Jag måste nog göra lite reklam för filmen jag såg i torsdags ändå; Vi barn från Bahnhof Zoo, en tysk film från 80-talet som handlar om 14-åriga Christiane som bor i Berlin och minst sagt hamnar i trubbel. Väldigt väldigt hemsk historia, men värd att se eftersom den känns så äkta. Autentisk, verkligen. Checka trailern här!

David Bowie borde man nog få lite bättre koll på.

So, imorgon är det provjobb på Espresso House, nästa del av uttagningen. Jag och mamma satt på Global igår och lunchade och jag satt och kikade lite på tjejerna som stod i kassan för att komma in i cafétänket igen. Kände faktiskt att jag saknat det lite och verkligen ser fram emot måndag! Det är ändå ett kul jobb när man har glada kunder och det rullar på allmänt. Det enda är väl att där på E. House verkar arbetsytorna väääldigt små; när jag och Erik var där var det en tjej som kom ut ur diskrummet och nästan slog dörren i huvudet på en annan som satt hukad framför ett skåp på andra sidan. Ajaj. Men trångt och mysigt, man får väl se det så! Och det kanske finns dolda utrymmen där bakom diskrummet...

Igår satt jag och surfade lite och fann mig själv gloende på en massa klipp med den käre Alex Turners flickvän Alexa Chung (modell och programledare på MTV). Mm det är ju ingen nyhet att jag gillar AlexTurner-ArcticMonkeys-LastShadowPuppets-MilesKane osv., och då tänker man ju att den lyckliga tjej som får spendera sina dagar med förstnämnda är någon man ska avsky och smutskasta i sin blogg med diverse anklagelser. Men.. Alexa, hon måste ju vara den coolaste tjejen på denna jord, minst lika häftig som sin pojkvän. Och de är så snygga ihop så istället för att vara avundsjuk så bara önskar man att de alltid kommer vara tillsammans. Klicka här.

MTV är förmodligen det enda som inte borde vara lokalproducerat(!); Alexa Chungs program visas inte på svenska (ick) MTV, det är bara en massa The Hills, South Park och Spongebob.. Men man kan kolla en del på mtv.com i alla fall.

SÖNDAG! It's the hip, happening day of the week! Uuh, eller inte. Hade en bra kväll med Johanna, Sara, Carro och Oscar igår i alla fall; vi sippade vin och åt kex, ost, choklad och päron och myste i bortre salongen (HAH) här på åttonde. It wazz nize. Ikväll kanske vi skulle ses igen.. får väl se. Annars kryper jag nog upp i soffan med en bra film och resten av kexen och osten från igår :) See you later.

Snö

Jaa igår tittade jag in på min kära Billes blogg och såg att hon fixat till med ny design. Jag har funderat över vart man kunde hitta såna där fina bakgrunder förut, och jag bestämde mig för att göra ett försök. Det var inte särskilt svårt.. några sökord in i google och så hade jag hittat flera sidor. När det gäller design är jag väl kanske lite kräsen sådär, jag vill ha en diskret blogg med lugna färger och gärna ett utseende som kan representera mig lite. Hmm, jag tror att jag känner mig nöjd med resultatet, men jag märkte nu att på min laptop är upplösningen inte alls den samma som på den andra datorn så när man klickar in på sidan så syns inte texten, bara bilden högst upp, och halva kassettbandet/bakgrunden försvinner helt :O Jag hoppas att det ser okej ut för er som läser i alla fall, jag får sitta vid andra datorn när jag knepar och knåpar här i framtiden.

Tiden börjar närma sig lunch och jag har haft en bra morgon. Men när det första man gör när man vaknar (förutom att komma upp i någonlunda bra tid) är att gå ut på balkongen, dricka lite vatten, dra några djupa andetag av frisk luft och spana ut över Västerås, så kan det nog inte gå fel. En liten extrakrydda är ju att lyssna på en bra låt, vilket i mitt fall blev 'Have You Ever Seen the Rain' av CCR. Definitivt rogivande. Sen fortsatte jag in i köket och lagade till en god frukost och dansade vidare till hits som 'Green River', 'Lookin' Out My Back Door' och 'Cotton Fields'. CCR är ett sånt där band som det känns som om jag måste hört innan jag ens riktigt fanns till, det är så starkt kopplat till mig att det känns som en stor del av min barndom. Det sitter i min ryggrad. Och P.S. Det är ett av pappas favoritband.

Creedence Clearwater Revival

Mindre roligt är det att de inte hört av sig från Espresso House, och det verkade som att det skulle ske snabbt om man fått jobbet.. men, jag ska inte tappa modet än! Sen känns det kanske mer hopplöst också eftersom jag just fick mail från IKEA om säljartjänsten jag sökt där, och det blev det inget av. Men men. Det är ju inte den enda delen av IKEA jag kommit i kontakt med ;) mwahaha.

Anyways, jag ska fortsätta min dag på ett positivt sätt. Dags att klä på sig och dansa lite mer! Senare: fikaträff med Sara och Johanna!

Jag vill ha snö!

The english

Intervjun gick bra, vi får se, yadayadayda.

http://www.youtube.com/watch?v=766rbIp5AyM

Om jag stått där mellan ca 0:45-1:00 hade jag smält ihop till en pöl på golvet.
Det är något med "z"-ljudet när Miles sjunger "two year(z) have gone now".

Music, the down side

Jag har två musikrelaterade saker att säga idag.

För det första: jag blir så jäkla trött på svenska radioprogram! Idag på Biltema medan jag som vanligt stod och packade upp hörde jag de inledande tonerna till 'Human'. Tänkte "oo nice!", men, när jag precis ska börja följa texten i huvudet så hajjar jag till. Det är inte Brandon Flowers som sjunger! Det är en cover! VAFAN?! Jag har inga problem med att folk gör covers på låtar, det finns bra sätt att göra det på. Men det här lät som Rix Fm/Mix Megapol-versionen av låten, med nån äcklig liten schlagertönt (typ Måns Zelmerlöv) som sjöng den. De hade inte ens ändrat soundet på något sätt, det var bara... Okej, jag insåg just något. Jag har problem med att folk gör covers på låtar när de inte gör några som helst förändringar på låten eller utvecklar soundet på något sätt med sin egna touch. Gör man inte det blir det ju som att man rakt av bara tar någon annans låt och sätter sitt namn på den utan att visa att man kan göra något eget av den. De bara utnyttjar en annan människa som faktiskt har talang ju, och särskilt när låten inte ens fått existera i originalversion i mer än ett år. Räcker det inte med att sån bra musik ska spelas sönder (för det är det de gör med låtarna på Rix/Mix), ska de spela någon annans version av den också istället för den som är bra?! Det är ju så man kan börja grina. Så jävla sorgligt. Musikalisk våldtäkt typ.

För det andra: i förra eller förrförra NME fanns en artikel om Manic Street Preachers som jag intresserat läste igenom. "Hade de inte nån bra låt som man lyssnade på på 90-talet?" tänkte jag. Nu kan jag svära på att jag aldrig kommer att intressera mig för dem igen. I sista spalten av artikeln läste jag följande:

'A two-hour drive and we find ourselves at soundcheck at Webster Hall in Manhattan's East Village. The Manics could not look more nervous. See, New York has the worst memories of all. Their first show, Nicky told the stunned crowd "the only good thing about America is that you killed John Lennon".'

Jag kunde inte tro det. Jag bara stirrade på meningen och läste om den ca tio gånger, och bara kände hur jag blev argare och argare för varje gång. Hur fan har man mage att säga något sånt?! Vem tror han att han är?! Jag inser att jag som Beatles-fan tar hårdare på det än vad andra kanske skulle göra, men hur vågar man säga något sånt om någon så omtyckt, som blev mördad på ett så orättvist och brutalt sätt?! Hade jag stått där i publiken hade jag fan tagit av mig mina skor och slängt dem i huvudet på honom. Äckel-Nicky har noll respekt i kroppen, och då får han noll respekt av mig. Sen får han dessutom en ruta i slutet av artikeln där han bitchar om hur dålig så gott som all musik är nuförtiden, och hinner dessutom med att säga:

"That Arctic Monkeys album was an absolute fucking disaster. Just awful. I just hate the way they play guitar. That's like an indie kid's idea of trying to be a rock act and it still sounds like a fucking bunch of indie kids trying to grow up".

Mm för du är ju en riktig rockstjärna. Det enda Nickey Wire är, är en sån där "artist" som måste slänga ur sig en massa skit om andra för att känna sig annorlunda och cool. Han måste ju verkligen känna sig hotad av andras talanger eftersom han inte nöjer sig med att endast ge sin åsikt om musiken utan måste ta avstånd från hela deras attityd och stil och säga att det är skit. Fuckin' twat.

Le''s 'ave i'!

Hmm. Sitter och väntar på att få ett mail från en tjej som jobbar på Espresso House i Stockholm. De senaste dagarna har jag skickat ut lite spontanansökningar till olika ställen här i stan, och idag ringde den här tjejen och höll en liten miniintervju med mig. Dock hade jag tydligen glömt att bifoga mitt CV i min ansökan, så hon ville att jag skulle skicka det till henne. Alltså: hon skulle skicka ett mail till mig och jag skulle svara till den adressen med mitt CV och ett personligt brev. Hon ringde för mer än en timme sen och nu börjar jag bli orolig att hon har fel mailadress eller nått sånt. Hmm.

Hon lät väldigt positiv och sa innan vi la på typ "aa jag ska ringa vidare men jag hoppas att de andra inte är lika trevliga som du så att det blir lättare att välja". Hähä.

Aja, har jag inte fått nått mail imorgon så ringer jag väl upp någon gång på förmiddagen, har ju åtminstone numret eftersom hon ringde min mobil! Vore ju inte fel att få jobba där.. 10 min att gå hemifrån liksom, och på ett roligare café än Bigarrå! Please please please.

Hejjagvillhajobbochtjänapengar!

< ol >

Jag ska vara kortfattad idag. Orkar inte skriva massa mellanmeningar.

1. Jag vet inte om jag nämnt det här, men genom den där au-pairsidan kom jag för några dagar sen i kontakt med en schweizisk familj som ville ha en.. ja, hushållerska. De hade inga barn, bara två katter, och de ville ha någon som städade, tvättade, handlade osv. Jag blev lite intresserad och vi mailade några gånger fram och tillbaka. Sen fick jag reda på att eftersom Schweiz inte är med i EU så måste man skaffa ett arbetstillstånd. Det skulle jag få genom att gå en "maid-kurs" på en skola där i stan i fyra veckor, som deras tidigare au-pairer gjort. Jag tyckte att "maid-school" inte kändes helt bra, men jag klickade på länken de lagt in i mailet och kollade på hemsidan. Nu har jag tackat nej till familjen om deras jobb. Gå in på http://www.maids-school.com/ och läs lite på förstasidan och sen under "learning methods" och "students". I will say no more.

2. The Rakes har splittrats. Jag säger som Orlando från Maccabees i den där videon jag länkade förra gången: "SHIT."

3. Jag såg 'This is It' (Michael Jackson-filmen) igår. Mycket värd att se om man gillar hans musik, att se en massa snygg dans och om man undrar vad det hade blivit av de där sista konserterna.

4. Redovisningen är ÖVER. Webbdesign-kursen är så gott som slut.. bara några moduler kvar.

5. Imorgon är det, för första gången på länge, utgång här i stan. Konrad med Bille!

6. Jag gillar Julian Casablancas soloplatta 'Phrazes for the Young'. Finns på Spotify, och på min julklappsönskelista :) http://www.youtube.com/watch?v=mzMJyUboKwQ&feature=channel

hello handsome