3 grader för mycket

Rinse Me Down

Ibland går det fort. Igår jobbade jag stängningsskiftet på Jula, idag ligger jag som en 39-gradig orörlig klump i soffan. Och hindrat mamma och pappa från att åka till västkusten har jag också, men de åker nog imorgon istället. Så länge jag har Ipren på nattduksbordet överlever jag. Trist att behöva spendera den sköna ensamheten sjuk bara, men hade det här kommit om några veckor när jag ska se the banjo boys eller under första veckan i Uppsala hade jag varit himla mycket mer bitter.

Sen jag och brorsan var i Uppsala tidigare i veckan kan jag bokstavligen talat inte vänta längre. Vi åkte till mitt hus och kikade in i min blivande korridor, och sen vidare till Engelska Parken där Konstvetenskapliga- och Musikvetenskapliga Institutionen ligger. Några dagar senare pratade jag med Sofie på msn och vi pratade om vilka fantastiska år vi har framför oss. Inte minst bara för att vi kommer att bo i samma stad igen. Men det är 3 år som förmodligen kommer att bli några av de bästa i våra liv. Alla lovord från brorsan, Jonatan, Erik, Fredrik.. om Uppsala och studentlivet och den fina fina staden. Alla fester, gasquer, nationer.. flytta hemifrån.. handla (inte på Tesco i och för sig men ändå), nya människor, möjligheter.. Det är verkligen dags. Jag är så redo.

Min TopShop-beställning kom för några dagar sen och istället för att ligga här och halvsvettas vill jag bara glida fram genom Engelska Parken och kliva på krispiga löv med mina nya kängor. I. can't. vänta.