Allt man behöver

Jag har glömt bort att ta promenader. Nästan en hel termin har passerat och jag har just varit ute på promenad nummer två. Vilken skam. Vart har jag varit de senaste månaderna? Kanske beror det på att jag återigen blivit en sån där cyklist som tar trogna gamla cykeln överallt, sommar, höst och vinter. Kanske har jag inte vetat vart man ska gå riktigt. Kvarngärdet har väl sin charm men det inspirerar inte till alltför många spontana promenader. Men idag vaknade jag med lätt huvudvärk efter gårdagens Kulörfest i Flogsta och kände att en sväng till Statoil för att köpa kaffe och grova mängder syre var precis det jag behövde. Det resulterade i en rejäl vända, först bort mot Heidenstams, hittade en liten skog, gick över stora vägen och bort till Svartbäcken. Det visade sig vara ett sånt där perfekt, snöigt villaområde som inbjuder till utforskning och strosande. Såna där som det finns massor av i Västerås; där uppe bakom Fryx.. området mellan Kristiansborgsallén och Kopparbergsvägen.. Blåsbo.. delar av Skallberget.. osv. Där kommer jag att gå många gånger, med Lugnt och bra spelandes i iPoden.

Just nu sitter jag och lyssnar igenom Håkan Hellströms skiva Det är så jag säger det. Jag är inne i en sån där period när jag är rätt trött på allt som finns på min iPod och, när det går, helst lyssnar på annat. Förhoppningsvis hittar man något nytt att lägga till och spara. Håkans äldre skivor vet jag inte.. men jag ska lyssna på hans nya senare också. Den tror jag på.

Ikväll är det Själen och bandet This is Head på Kalmar!