Ostkakeäventyren

Fan vilken kväll det blev igår. Jag började med att inte alls känna mig pepp; jag och Sofie satt hemma hos henne och mös med te och kex innan vi skulle börja fixa till mitt hår. Vi tände ljus och drabbades av mysbelysningströttheten. Väl på Kalmars och Ostkakegillet utstyrd i balklänning fick jag lite tristare bordsplacering än på Reccegasquen; jag vill inte säga något ont om KTH:are eller jurister (bara hon som satt snett framför mig till höger) men många gånger gäller nog att personligheterna inte klickar med en kulturpluggare. Eller kanske var det stockholmsfaktorn. De bara håller hakan lite högre och måste därför också kasta blicken i en lite lägre vinkel när de ser på en. Sen var jag ju faktiskt placerad mitt emellan två gäng som kände varandra, så det var lite sådär. Men ju mer mousserande vin man sänkte, desto mer hade man gemensamt!

Middagen var minst sagt ambitiöst upplagd med tillhörande spex/skådespel. Det finns en hel följetång om Ostkakeriket och dess tronarvingar.. vi som var på gillet för första gången blev insvurna som riddare av Ostkakeordern, vi fick till och med medaljer och en liten brosch-flagga (tre ränder: vit (för grädden), röd (för sylten) och gul (för ostkakan)) att ta på oss. Helt fantastiskt. Men att äta ostkaka fyra gånger på en kväll.. njae. Det är väl beviset på att jag inte egentligen är en äkta kalmarit, att jag inte fixade det riktigt. Alla sånger handlade om ostkaka och det satt en stor banderoll med Frödinges emblem på väggen. De gillar sina ostkaka, de där smålänningarna.

Efter kaffe på övervåningen drog vi oss vidare mot ÖG där det var gemensamt släpp för alla finmiddagarna som ägde rum den kvällen (bl.a. Gåsbal på ÖG och Höstbal på Snerikes). Jag gillar att de kör med stor-liveband i stora festsalen på övervåningen istället för bara vanligt dansgolv.. det blir så mycket festligare. Men vi röjde såklart till First of the Gang to Die, Pretty Fly For a White Guy och Kom igen Lena på nedervåningen också. Min balklänning är skapligt dammig/smutsig i nederkanten idag, men det visar väl på good times. Sen hade vi ju det lilla äventyret som ägde rum efter att kvällen egentligen skulle varit slut också.. Jag kom hem och insåg att min mormors gamla muff som jag haft min mobil, kontokort, nationsleg, vanligt leg och lite cash i inte hade följt med mig hem. Total panik. Klockan 4 på natten fick jag då cykla tillbaka till ÖG och fråga om jag glömt den där vid garderoben. Det ska sägas att jag innan gillet hade bytt om hos Sofie och hade en stor kasse med grejer som låg i garderoben på ÖG under kvällen, så när jag sen skulle cykla hem så blev det rätt mycket att hålla reda på.. efter att jag bytt till vanliga kläder på en toalett mosade jag mest ner allt i kassen så gott det gick och satte den på pakethållaren. Väl framme på ÖG hade ingen sett muffen, och jag insåg att den måste ramlat ur på väg hem. FUUUUUCK. Innan jag gick från ÖG bestämde jag mig för att åtminstone ringa mobilen och se om någon vänlig själ plockat upp den och tänkte svara. Och tänk, det var en tjej som hade det. Så jag behövde bara trampa mig bort till Luthagen - på en vid det laget punkterad cykel - för att plocka upp den, med alla grejerna intakta. Helt sjuk tur. Vad otroligt korkad man är när man slarvar sådär. Det händer inte igen. Ta i trä.