Ch ch ch changes

Vet ni, ibland är det så himla skönt att känna sig trött. Eftersom mitt jullov var så pass långt verkar det som en evighet sedan jag var trött i huvudet efter plugg senast. I och för sig beror det nog inte bara på instuderingsfrågorna till kapitlet i Key Terms in Popular Music and Culture som jag just besvarat; jag har haft en händelserik, fullpackad och faktiskt helt fantastisk helg. Jag vet inte om mitt inre riktigt har hunnit med allt det som hänt på utsidan den senaste tiden dock - därav tröttheten. Vi har haft intro för den här terminens alla kurser i veckan, och numera pluggar jag Populärmusikstudier, Musiketnologi - Världsmusik och en uppsatskurs (B-uppsats på g). Senare kommer även Musikhistoria B, men inte förrän halva terminen gått. Låter lite roligare än funktionsanalys och satslära va? Jag tycker det jag med, och som det ser ut kommer jag att fortsätta bli väldigt allmänbildad inom musik den här terminen - det gillar vi! Det ska även sägas att jag kommer att spendera himla mycket mer tid i skolan den här terminen eftersom vi nu har fyra föreläsning-, seminarie- eller grupparbetstillfällen i veckan, jämfört med förra terminens två. Och nu är det heltid, helfart.. nu kommer man inte undan.

Veckan har även innehållit en hel del tid på Västgöta - pingisklubben Jan-O i onsdags och Strangers in the Night i fredags kväll. Båda tillfällena (även om fredagen var bäst) var riktigt trevliga, till störst del beroende på sällskapet. Sällskapet har faktiskt gjort hela min vecka, och nästan all tid sen jag kom tillbaka till Uppsala. Jag ser fram emot den här våren. Idag var det lunch med familjen på Basilico, delvis för att fira mammas födelsedag i efterhand och delvis bara för att umgås. Riktigt mysigt, och imorgon sätter jag mig nog på Carolina för första gången denna här terminen och läser vidare i min popbok.

Sittin' On My Sofa

Att komma tillbaka till Uppsala visade sig faktiskt bli mycket likt hur det var att komma hit för första gången. Alltså de första dagarna efter att jag flyttat hit. Den första dagen gjorde tystnaden och ensamheten på de här 19 kvadraten mig så rastlös och full med dålig energi att jag var tvungen att kanalisera ut i den i något. Som tur var hade jag ju fullt upp med att packa upp och städa i rummet, så jag använde mitt nedstämda humör till hårda tag med dammsugaren och grundligt putsande av avlastningsytor. Det blev en sån kontrast mot att ha haft mina nära och kära samlade runt mig i mer än en månad, när jag sedan genomfört bussresan och kom till det tomma, lite dammiga rummet.

Men nu. Nu har jag haft ett par dagar som fullkomligt strålat av allt som är fantastiskt med att vara i Uppsala. Igår var första dagen för de nya reccarna (nykomlingarna på programmet) som vi tog hand om och visade runt på skolan, följde med till nationerna för inskrivning (jag rekryterade ca 5 pers till Kalmar!) och avslutade med riktig trevlig middag och mingel på V-Dala. Det som är så underbart med att vara i Uppsala är att vara bland likasinnade, folk i samma situation och samma ålder, nästan bara. Och så var det jättekul att åter träffa mycket folk från programmet. Idag har jag, Sofie och Tuva varit på second hand-runda på stan och alla tre lyckats med riktigt fina inköp, för min del blev det en fin blus och ett par örhängen som jag vid första anblick visste att jag skulle gå hem i sällskap med. Second hand-utbudet är faktiskt riktigt bra, vi lyckades vara ute en hel dag och bara besöka sådana butiker. Det säger väl något.

Nu sitter jag och kikar på Skavlan och ser fram emot den här terminen. Kurserna låter jätteintressanta, vi går mot ljusare tider och mitt rum känns återigen som ett bebott hem med tända ljus och en sorts.. bebodd stökighet. Fast snart flyttar jag. Och det ska bli underbart.

Till slut

Jag har lyckats klämma ner alla kläder i väskan, jag tror jag är klar med förberedelserna inför insparken och imorgon är jag påväg tillbaka till Uppsala. Även om det finns mer än en, två och tre saker jag ser fram emot med att komma tillbaka känns det delvis lite ledsamt just nu. Och vad är anledningen till det? Jo, mina finaste av vänner som jag umgåtts med nu på lovet och som jag kommer att sakna stort tills vi ses igen. Jag, Johanna, Sara, Eva och Hanna var och käkade lunch på George idag och hade, som alltid, så himla mysigt och roligt. Hur hänger det ihop, att vi varenda gång vi ses har så himla kul? Man vet att man kommer ha en jättebra dag när man ska träffa dem. Kom och hälsa på mig i Uppsala.

Så imorgon blir det nog en del städning på rummet, uppackning och köp av mat, busskort och Friskiskort - för NU SKA JAG TRÄNA. Det blev inget alls under höstterminen och nu är jag taggad out of my mind. Ska bli så härligt att få upp pulsen och kämpa där på jympagolvet snart igen. Sofie skulle visst på yogapass imorgon, kanske hänger jag med.

Vi ses i studentstaden.

Escape to the Country

Ja, det vore något jag utan tvekan skulle skriva upp mig på nu. För er som inte vet vad Escape to the Country är ska jag förklara: det är ett brittiskt tv-program där fastighetsmäklare hittar hus på landet åt folk som vill fly stadslivet. De letar på olika ställen i varje avsnitt, men alltid på den brittiska landsbygden och de hittar nästan jämt fullkomliga drömhus. Jag har känt mig skapligt trött på det mesta som har med teknologi att göra de senaste dagarna/veckorna.. jag antar att det ofrånkomligt har stegrats efter att för några veckor sen sett ett Debatt-program där de diskuterade Facebook och fördelar och nackdelar med den sajten. Den fick mig att inse att 2011 definitivt inte ska slösas bort med att surfa runt där, och hur beroende man faktiskt börjar bli av det. Sedan kom en artikel i DN om att det i framtiden förmodligen kommer att finnas digitala krig mellan nationer. Krigföring kommer alltså även att brukas med hjälp av datorer och telenät (spionage och förstörelse) om jag förstått saken rätt. Den artikeln fick mig att stanna upp och vilja gallskrika. Eller bara sucka. Vart är vi påväg?! Hur fantastiskt löjligt låter det inte, digitalt krig. Jag tyckte liksom den teknologiska utvecklingen kunde stanna när vi fick mobiltelefoner med kameror i, nu ska vi kriga digitalt också? När "årets julklapp", 2010, blev iPaden fick jag en rejäl funderare över vad folk egentligen värdesätter nu på 2000-talet. Kan vi please oh please sluta vara så äckligt materiella? Vad fan är en iPad?! Och vem bryr sig?

Som följd av allt detta; alla blundningar, suckar och skakande på huvudet har jag bestämt mig för att lägga väldigt mycket mindre tid framför datorn, och särskilt Facebook. Igår var jag på bibblan och lånade lite gear för att försöka lära mig lite franska. Bon apres midi! Jag inser att jag hittills slösat så fruktansvärt mycket tid med att göra absolut ingenting, vid datorn. Och det bara duger inte. Bloggen/(arna) är inte medräknade, dem ser jag fortfarande poäng med! Men så mycket tid i vardagen skulle istället kunna läggas till något värdefullt. Som att lära sig något. Nu blir det krafttag med gitarrspelandet och min nyfunna vän, franskan. Oú sont les valises? Läsande av böcker, NME, se bra filmer.. osv.

Och när jag en dag är grå och rynkig och förhoppningsvis riktigt bildad kan jag sitta där i min stuga, sucka och säga "nej, jag var inte en av dem där som levde sitt liv via Facebook".

Bye Bye Love

And once again it is bye bye Bille. Nu ska människan till Nya Zeeland. Jag säger då det. Kom just hem från ett besök och avsked där på Hammarby och, som traditionen numera lyder: ett parti yatzy. Jag kan meddela att Bille inte bara beger sig med kläder och hygienprodukter, utan även med en yatzyseger i bagaget. Crap. Själv ska jag till Uppsala imorgon för att frakta över julklappar och födelsedagspresenter, som definitivt inte får plats på gula bussen. Pappa är snäll och skjutsar mig och brorsan. Brorsan åker ju förövrigt till Egypten den 8:e. Alla bara åker ifrån mig. Här sitter jag kvar själv. Men jag funderar på om det ändå kanske blir en pluggvända utomlands nästa höst. Vid det här laget finns väl nästan bara Europa kvar att välja, men jag säger ju (som ni vet vid det här laget) aldrig nej till en tripp till England eller någon annanstans heller, för den delen. Jag har funderat på franska i Frankrike, men jag vet inte om det blir av.. Känner jag mig själv rätt så är Storbritannien ganska mycket troligare. Skottland kanske?

Sedan jag bloggade senast har det ju hunnit bli 2011 också.. men det här skiftet har (förutom en jättetrevlig middag hos Johanna) gått förbi ganska obemärkt. Jag ser det inte lika mycket som en nystart den här gången.. men det kanske beror på att man numera är mitt uppe i en utbildning och till ganska stora delar vet vad man kommer att ägna sig åt det här året. Jag tror att, särskilt den här vårterminen kommer bli en bra sådan. Förutom att Bille inte kommer att finnas till någonlunda hands då. Men det blir förhoppningsvis en bra flytt, roliga kurser att läsa och mer av allt det Uppsala har att erbjuda. Bland annat en kulturgasque för oss humanister i februari, tydligen! Wehey!