Sittin' On My Sofa

Att komma tillbaka till Uppsala visade sig faktiskt bli mycket likt hur det var att komma hit för första gången. Alltså de första dagarna efter att jag flyttat hit. Den första dagen gjorde tystnaden och ensamheten på de här 19 kvadraten mig så rastlös och full med dålig energi att jag var tvungen att kanalisera ut i den i något. Som tur var hade jag ju fullt upp med att packa upp och städa i rummet, så jag använde mitt nedstämda humör till hårda tag med dammsugaren och grundligt putsande av avlastningsytor. Det blev en sån kontrast mot att ha haft mina nära och kära samlade runt mig i mer än en månad, när jag sedan genomfört bussresan och kom till det tomma, lite dammiga rummet.

Men nu. Nu har jag haft ett par dagar som fullkomligt strålat av allt som är fantastiskt med att vara i Uppsala. Igår var första dagen för de nya reccarna (nykomlingarna på programmet) som vi tog hand om och visade runt på skolan, följde med till nationerna för inskrivning (jag rekryterade ca 5 pers till Kalmar!) och avslutade med riktig trevlig middag och mingel på V-Dala. Det som är så underbart med att vara i Uppsala är att vara bland likasinnade, folk i samma situation och samma ålder, nästan bara. Och så var det jättekul att åter träffa mycket folk från programmet. Idag har jag, Sofie och Tuva varit på second hand-runda på stan och alla tre lyckats med riktigt fina inköp, för min del blev det en fin blus och ett par örhängen som jag vid första anblick visste att jag skulle gå hem i sällskap med. Second hand-utbudet är faktiskt riktigt bra, vi lyckades vara ute en hel dag och bara besöka sådana butiker. Det säger väl något.

Nu sitter jag och kikar på Skavlan och ser fram emot den här terminen. Kurserna låter jätteintressanta, vi går mot ljusare tider och mitt rum känns återigen som ett bebott hem med tända ljus och en sorts.. bebodd stökighet. Fast snart flyttar jag. Och det ska bli underbart.