Escape to the Country

Ja, det vore något jag utan tvekan skulle skriva upp mig på nu. För er som inte vet vad Escape to the Country är ska jag förklara: det är ett brittiskt tv-program där fastighetsmäklare hittar hus på landet åt folk som vill fly stadslivet. De letar på olika ställen i varje avsnitt, men alltid på den brittiska landsbygden och de hittar nästan jämt fullkomliga drömhus. Jag har känt mig skapligt trött på det mesta som har med teknologi att göra de senaste dagarna/veckorna.. jag antar att det ofrånkomligt har stegrats efter att för några veckor sen sett ett Debatt-program där de diskuterade Facebook och fördelar och nackdelar med den sajten. Den fick mig att inse att 2011 definitivt inte ska slösas bort med att surfa runt där, och hur beroende man faktiskt börjar bli av det. Sedan kom en artikel i DN om att det i framtiden förmodligen kommer att finnas digitala krig mellan nationer. Krigföring kommer alltså även att brukas med hjälp av datorer och telenät (spionage och förstörelse) om jag förstått saken rätt. Den artikeln fick mig att stanna upp och vilja gallskrika. Eller bara sucka. Vart är vi påväg?! Hur fantastiskt löjligt låter det inte, digitalt krig. Jag tyckte liksom den teknologiska utvecklingen kunde stanna när vi fick mobiltelefoner med kameror i, nu ska vi kriga digitalt också? När "årets julklapp", 2010, blev iPaden fick jag en rejäl funderare över vad folk egentligen värdesätter nu på 2000-talet. Kan vi please oh please sluta vara så äckligt materiella? Vad fan är en iPad?! Och vem bryr sig?

Som följd av allt detta; alla blundningar, suckar och skakande på huvudet har jag bestämt mig för att lägga väldigt mycket mindre tid framför datorn, och särskilt Facebook. Igår var jag på bibblan och lånade lite gear för att försöka lära mig lite franska. Bon apres midi! Jag inser att jag hittills slösat så fruktansvärt mycket tid med att göra absolut ingenting, vid datorn. Och det bara duger inte. Bloggen/(arna) är inte medräknade, dem ser jag fortfarande poäng med! Men så mycket tid i vardagen skulle istället kunna läggas till något värdefullt. Som att lära sig något. Nu blir det krafttag med gitarrspelandet och min nyfunna vän, franskan. Oú sont les valises? Läsande av böcker, NME, se bra filmer.. osv.

Och när jag en dag är grå och rynkig och förhoppningsvis riktigt bildad kan jag sitta där i min stuga, sucka och säga "nej, jag var inte en av dem där som levde sitt liv via Facebook".